LÄRDOMSPROV / SLUTARBETE av Bild 01
Eva Hertzberg (Bild 00)


Gränsfall

En gräns finns för att skydda någonting från något annat. Vi är rädda om det på insidan och för det på utsidan. Skulle rädslan finnas där även om gränsen inte fanns?

 

Med min installation har jag försökt en fysisk form åt en psykologisk gräns.

Gränsfall föreställer både mig själv och min omgivning. Utsikten från min kokong.

Tiina Pitkäjärvi (Bild 00)

trycksak, 60 + 60 sidor (svensk-engelsk)

chronological fragments of text wandering around locality and subjectivity, collected in printed form.

HELIKOPTRAR
HELICOPTERS

den ursprungliga haikun styrs av årstidsangivande ord. nattfjäril är ett årstidslexika, sajiki, som placerar dikten i gruppen av sommarhaikun.

en generell västerländsk årstidsterm sägs vara omöjlig per definition. ett gemensamt klimat existerar inte. vad betyder ett paraply i centraleuropa i förhållande till ett paraply i österbotten, finland?

boris groys ger i en essä exemplet om den schweiziska bonden som förr endast var en del av ”det turistiska landskapet”. idag har den schweiziska bonden själv blivit resenär, i andra länder.

resandet har ersatt den tidigare utopin om en annan, bättre framtid. idag väljer vi helt enkelt en annan plats.

Henna Sjöberg (Bild 00)

Room. 8: 35- 39

Kuka voi meidät erottaa Kristuksen rakkaudesta? Tuskako, vai ahdistus, vai vaino, vai nälkä, vai alastomuus, vai vaara, vai miekka? Niin kuin kirjoitettu on:

” Sinun tähtesi meitä surmataan kaiken päivää; meitä pidetään teuraslampaina ”.

Mutta näissä kaikissa me saamme jalon voiton hänen kauttansa joka meitä on rakastanut.

Sillä minä olen varma siitä, ettei kuolema eikä elämä, ei enkelit eikä henkivallat, ei voimat, ei korkeus eikä syvyys,

eikä mikään muu luotu voi meitä erottaa Jumalan rakkaudesta, joka on Kristuksessa Jeesuksessa, meidän Herrassamme.

 

Rom. 8: 35- 39

Vem kan då skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd? Det står ju skrivet:

”För din skull lider vi dödens kval dagen lång, vi har räknats till slaktfåren”.

Nej, över allt detta triumferar vi genom honom som har visat oss sin kärlek.

Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer,

varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

Sini Björkman

Vansa

 

Buried,

found.

Archived, forgotten.

Buried in minds,

in archives, in stacks of paper,

filed. 

 

Förgången tid, stenåldern, arkeologi, fornlämningar, stenmejslar, pilspetsar och lerkrukskärvor.

De fångar mitt intresse. Mitt examensarbete avbildar i grafik utförd i carborundum-teknik de krukskärvor mina förfäder hittat i mitt barndomshems åkrar.

 

The past, the stone age, archaeology, ancient remains, stone scrapers, arrow heads and clay pot shards. These capture my interest. Through carborundum – printing my exam work depicts the shards found in the crop fields of my childhood.

 

Mennyt aika, kivikausi, arkeologia, muinaisjäännökset, kivitaltat, nuolenpäät ja saviruukunpalaset. Ne saavat kiinnostukseni. Päättötyössäni olen kuvannut grafiikan carborundum-tekniikalla esi-isieni löytämiä saviruukunpalasia, mitkä ovat löytyneet lapsuudenkotini pelloilta.

Janika Norrgård

Hörspel

 

I radioteater finns så gott som alla beståndsdelar, som finns i dramatik framförd på scen. Dramatikern, regissören, skådespelarna och teknikern är alla delaktiga.

De komponenter som lämnas kvar, scenografin och kostymerna, står lyssnaren själv för. Hörspelet, "ordets teater", byggs först och främst upp utav ord, och ordet, eller språket är det huvudsakliga.

Det finns i radioteater en möjlighet att göra publiken, i detta fall lyssnaren, delaktig i skapandet. I och med att orden finns där, finns även bilderna.

Ordens, språkets närvaro och påtaglighet ger bilderna ett nästan obegränsat spelrum.

Innan måsarna vaknar är ett hörspel om måsar, om att bli en invigd och om mattor som rycks undan under fötterna på en. På stranden ligger någon och sover.

"...jag hyrde ett band…till baren då alltså. Estländare. Spelar bra…spelar mycket bra. Varför säger ni ingenting?…jag måste nog sätta mig ner. Nu sätter jag mig ner. Tänk att måsarna är så lugna om natten…"

 

I rollerna:

Klara: Ylva Ekblad

Den lilla kvinnan: Kaija Grannas

Kapten: Janne Ramstedt

 

Musik:

Bundesrepublik

 

Words are the basic instrument, and the most important part of radio theatre.

When we loose control of our sight, our imagination fills in the parts that are missing. The pictures are extremely present, but in an immaterial form.

Words are the frame, with a space where pictures can move freely, without being locked into certain positions.

Theresa Norrgård

EQ

För att överleva måste man hitta sin inre styrka. För att bli accepterad och åtnjuta framgång i dagens samhälle måste man vara emotionellt stark. För att göra karriär i arbetslivet, uppleva ett tjugoårigt äktenskap, inte bli beroende av droger eller svälta sig själv till döds på grund av ideal, så måste man kunna kontrollera sina känslor.

En livets vagga.

Gräset är livet.

Livet är känslor.

 

To survive you have to find your inner strength. To be accepted and successful you have to be emotionally strong. To make a career, enjoy a long marriage, not be addicted to drugs or starve yourself to death on terms of ideals, you have to be able to control your feelings.

A cradle of life.

Gras is life.

Life is emotions.

Jens Palmborg

Samspel.

En serie målningar.Sekvenser av en större helhet. Linjer möts och försvinner. Ingenting spelar egentligen någon roll,det gör du.

 

Interplay.

A series of paintings. Sequences as part of a larger whole. Lines meeting and disappering. Nothing really matters,you do.

 

Yhteispeli.

Sarja maalauksia. Osa suurempaa kokonaisuutta. Linjat kohtaavat ja katoavat. Millään ei ole oikeastaan väliä,sinulla on.

Janna Sirén

Murgröna

Jag gick in för det dekorativa och hamnade i en mönstervärld, med myller av figurer och överdekoration. Med mönster, gjorda i träsnitt, tryckta på tyg täckte jag en yta för att skapa en rumslig helhet. Jag ville förmedla ett intryck av liv och tog inspiration av naturen, den källa som inspirerar mig mest. Jag utgick från murgrönan, dess monumentala skönhet och dess frodiga egenskap. Tanken var att låta ”murgrönan” föra en diskussion med den befintliga arkitekturen, låta den följa utrymmets mått, vinklar och vrår.

Aloitin koristeellisuudesta ja päädyin kuviomaailmaan, myllertävillä kuvioilla ja ylikoristeellisuudella. Kankaalle painetuilla kuvioilla, tehty puupiirrosmenetelmin, peitin pinnan luodaakseni huoneellisen kokonaisuuden. Halusin  viestittää vaikutelmaa elämästä ja sain inspiraatiota luonnosta, lähteestä mikä inspiroi minua eniten. Lähdin muratista, sen monumentaalisesta kauneudesta ja rehevästä ominaisuudesta. Ajatuksena oli antaa ”muratin” käydä keskustelua oleellisen arkkitehtuurin kanssa, antaen sen mukautua tilan  mittoihin, kulmiin ja ulottuvuuksiin.

I went for the decorative and found myself in a world of patterns, sworms of figures and overdecoration. With patterns made in woodcut and printed on cloth I covered a surface to create a spatial entirety. I wanted to mediate an impression of life and took inspiration from nature, the source that inspires me the most. I adapted the ivy, it´s monumental beauty and thriving quality. The main idea was to let the ”ivy” bring on a discussion with the existing architecture.

Therese Sunngren

Vardagsrum är en hyllning till vardagen.
Gjort som ett interaktivt multimediaverk i Macromedia
Flash, tänkt att visas både i utställningssammanhang och på
Internet.

Små viktigheter får förmedla fragment ur min vardag;
www.vardagsrum.net


A tribute to the ordinary weekday. Done as an interactive multimedia work in Macromedia Flash,
intended to be shown in exhibition context and published
on the Internet.

Small important things intermediating fragments from my
daily life;
www.vardagsrum.net

Inkeri Viljanen

Nitton meter utan kalsonger

När jag var liten eller ännu mindre var jag ungefär sådär femtien centimeter och på ett ganska varmt ställe om morgnarna och sedan blev det nu bara så att jag växte och växte och det fanns inga gränser för stor en liten jävel kunde bli på den tiden. Nu vet jag inte hur det ligger till i dagens värld, men jag tror att det inte har förändrats så mycket. Varför jag valde att börja med strunt och fläsk och kroppen valde att undersöka styrka, det tänker jag inte gå in på. Det enda jag här kan medge är att det är roligt att trycka ner nageln i halvtorkat erikeeper-lim. Dessutom tycker jag det är givande att ligga vid ån, nära kanten med magen mot gräset och blicken nere i den andra världen som är nästan lika fin som denna, bara att allt är lite uppåner där och fåglarna flyger väldigt djupt. Det kan vara sådant som räknas till strunt eller oviktigheter, men jag valde att fokusera på sådant redan I ett tidigt skede av min utveckling och fortsätter och fortsätter och plötsligt sprang en byggnadsarbetare förbi, nitton meter joggade han helt utan kalsonger och gav pinnen åt nästa.

Man kunde visserligen här tala om månens position under arbetets gång och hurudana smågubbar som sjöng under min säng om kvällarna, men det ska jag inte alls nämna. Det tycker jag skulle bli alldeles osakligt.

 

Nineteen meters without underpants

The work is about nonsense, curiosity, the body and its’ fat. And about experiences around these. It is also about humour, tenderness, respect and turning and reading wooden pages.

 

Yhdeksäntoista metriä ilman kalsareita

Työni kertoo joutavuuksista, uteliaisuudesta, ruumiista ja läskistä, sekä näihin liittyvistä kokemuksista. Siihen sisältyy myös hellyyttä, kunnioitusta sekä puisten sivujen kääntämistä ja lukemista.

Katarina Wallis




Nordvart nedom Karlavagnen

ser du Samelandet skymta.

Fjäll bak fjäll i fjärran blåna,

sjöar sträcka sig vid sjöar,

bergens branter, fjällens toppar

höja sig mot själva himlen;

bäckar brusa, skogar susa,

tvärbrant stupa stålgrå uddar

strävande mot stormigt hav.

 

Utdrag ur Sámi Soga Iávlla, Samefolkets sång,

samernas officiella nationalsång sedan 1986

Mitt lärdomsprov i bildkonst vid Svenska Yrkeshögskolan består av en audiovisuell installation av ett vattenfall. Bildmaterialet har jag samlat in vid Hasslingsåfallet i Krokoms kommun i Jämtland, Sverige. Dessa trakter är rika på vacker och orörd fjällnatur och kallas allmänt för Europas sista vildmark. I arbetet med installationen ”Flow” har jag utgått både ifrån estetiska värden och egna känslor och upplevelser inför vildmarkens väsen. Vildmarkens rop har i kölvattnet efter en svår utmattning i livets intensivaste fas kommit att bli närmast livsnödvändig för min överlevnad. Invid ett brusande vattenfall väcks många starka känslor till liv och sinnena spetsas. Symboliken till det framrusande livet är stark. Vatten är livgivare och dödsbringare och allt däremellan. Få element förekommer i så många skepnader som vattnet och vatten har aldrig upphört att fascinera människan.

I ”Flow” tar jag betraktaren med till mitt hjärtas vildmark och låter henne dela vildmarkens rop med mig för några korta minuter.

 

My final examination work of art at Svenska Yrkeshögskolan is a video installation of a waterfall in the Swedish mountains in Jämtland. This spot on the earth is called the last wilderness of Europe and consists of beautiful and unspoiled countryside. My work is a mixture of aesthetic, symbolism and emotion. Water appears in a large range of different shapes and has never stopped fascinating the human being. Water brings both life and death and affects people in many ways. Water also possesses many symbolic parallels to life itself. In ”Flow” the observer is invited to the wilderness of my heart for a few minutes to share the spirit of the wilderness with me.

UPP

yrkeshögskolan NOVIA, up Bildkonst, Jakobstadsvägen 24 66900 Nykarleby
Finland +358 (0)6 781 5920
| NOVIA